En utenatt i månaden: Februari
Det kanske går att tolka tystnaden som att vi gett upp och inte klarat utmaningen. Så är det inte. Det är bara dokumenteringen av spektaklet som inte följer samma tempo. Februari har kommit och gått. Och även denna månad sov vi ute, som sig bör.
En del av det eviga gisslet är att pumpa upp liggunderlaget. Det är ju i sig en lyx att sova på upplåsbart liggunderlag men att hitta tekniken för att pumpa upp det är värrre. Att fuska genom att blåsa är ett big no no, för att fukten som kommer in kan få madrassen att mögla :(
Himlen var rosa på vår februariplats. En grillplats vid sjön Stor-Tickuln (så otroligt konstigt namn) i Knutby.
Vi ville elda. Det skulle finnas ved. Det fanns inte ved. Vi samlade pinnar/grenar. Allt var surt. Och då menar jag inte argt, utan blött och fuktigt. Det kämpades. Och det svors. En hel del.
Efter många om och men och ord som hade fört oss raka vägen ner i helvetet förr blev det en liten liten eld. Inte tillräckligt för ge värst mycket värme, men gott nog för att lyckas laga middag. Mörkt hade det redan blivit.
Korvstroganoff med potatismos stod på menyn. Givetvis pulvermos för vi är inte helt sjuka i huvudet.
Lite eld, mycket stjärnor och mycket suddig bild. Lite känsla kanske framkommer ändå. Det var en fin och klar kväll. Isen small så högt att vi trodde lägerplatsen skulle bli invaderade av vildsvin.
Det hade varit en kall natt utanför tältet. Frost i mossa och träd är vi vaknade.
Tältplatsen såg vid första anblick rätt hård och knölig ut men fick duga i brist på alternativ. Trots det sov vi bra. Åtminstone helt okej med tanke på att vi varit slarviga och inte packat med all vinterutrustning.
Vi orkade inte kämpa för kung och fosterland för att få upp eld när vi vaknade så frukosten fick tillagas på gasköket. Åtminstone så mycket som vi hann. Omelett blev det. Innan kaffet var färdigkokat var dock den lilla gasen vi hade med oss slut. Att starta dagen med sumpigt kaffe leder inte till världsfred, det ska gudarna veta.
Det var i alla fall en vackert krispig morgon.
På vägen tillbaka till bilen hade det lilla vattendraget vi passerat dagen innan frusit till is.
Hejhej! <3
Platsen vid sjön var, trots allt, väldigt fin. Vägen dit var däremot inte lika fin tyvärr.
Kalhygge = mycket bra genomflöde för solstrålar. Det krävde en liten stund för livsnjut. "Nu är våren på väg!!" sa jag flera gånger. Kanske inte helt sant, med tanke på att det i skrivande stund är april och snön har yrt utanför lägenheten hela natten.
Februaris utenatt var inte vår bästa. Vi hade varit lite snabba och slarviga i packningen och missat viktiga saker i utrustningen (dubbla sovsäckar för min del och extra gas/ved för sällskapets del). Samt det absolut största misstaget. Medhavande av för lite snacks!!! Ingen varm dryck och inget fika eller godis. Katastrof. Sumpigt kaffe skapar som sagt inte världsfred och det gör absolut inte ljummet vatten som kvällsdryck heller.
Men, inte kan väl alla turer vara perfekta heller. Check på feruari i alla fall!